onsdag 4 juli 2012

Småfix och provkörning...

Nu är det dags för att montera ihop allt, polera upp ångmaskinen och provköra.
Det rostfria höljet över ångpannan hade ett flertal bucklor. Dessa knackades bort försiktigt på följande vis.
Höljet läggs på en träbit av hårt träslag. I mitt fall en ek, men i brist på annat funger en vältorkad gammal björkbit bra. Exempelvis en ny träbit av gran är oftast lite för mjuk. Träet måste inte följa plåtens form helt men ska vara rak plan o fin samt följa plåtens bågform hyfsat.
Därefter tar man en lätt rund blankslipat duralhammare i lätt aluminium. Knacka sedan ut bucklan mycket försiktigt det räcker att knappt nudda plåten. Är man osäker kan man hålla i själva hammaren och knacka försiktigt istället för att hålla i skaftet. Det sista av bucklan så gnider man ned genom att bara gnugga hammaren försiktigt över plåten. Använd INTE stålhamamre, snickarhammare eller hammare för vanligt plåtslageri, de är för tunga och grova, de gör mer skada än nytta.
Bucklorna på plåten över ångpannan markerade med pilar och ringar.
Efter att bucklorna i plåten knackats och gnidits bort polerades allt med Autosol. Höljet hade vid något tillfälle överhettats till följd av att blånader uppstått. dessa blånader och de sista märkena efter bucklorna försvann helt efter Autosolpoleringen. Resultatet: Godkänt.
Så här blev slutresultatet, godkänt.

Ivrig som man är, har nu ångmaksinen monterats ihop igen och klar för sin första provkörning. Det finns massor kvar att göra, fixa till säkerhetsventilens vikt. Ångvisslan fungerar inte, uppsamlaren för ångmaskinens vatten som bildas i cylindern finns inte med mera med mera men den kan i alla fall testas nu, och den fungerar över förväntan så filmen på första provkörningen kommer här.....
Många saker finns kvar att göra men nu vet jag i alla fall att den fungerar.
Det var allt... Fortsättning följer....

söndag 1 juli 2012

Dags för lödning av tryckrör

Först av allt... Förlåt att det dröjt av med uppdatering av detta ämne, datorproblem... Nåväl.

Dags för lödning av tryckröret. Först av allt provmonteras allt så alla vinklar och rörböjar på röret stämmer. Alla småfel korrigeras försiktigt med handkraft och provmonteras igen. Dessutom måste ju pannan kunna monteras på basplattan när röret väl är fastlött på rörskarven så det gäller att tänka igenom hela proceduren noga hur allt ska sättas ihop efter lödningen. Röret går även genom ett hål i den rödmålade plåten på sidan av ångpannan som ska se ut som en gång ramp på sidan av ångmaskinen så även detta måste vara hop monterat innan lödningen.

Här ovan syns den sparade originalbiten av röret som ansluter till ångpannan. röret fick kapas med en rörskärare och ny anslutnings skarv formades med kongsverktyg. En ny böj formades till försiktigt med handkraft. Röret är ganska mjukt och formbart. Använd bara fingrar, röret skadas väldigt lätt av exempelvis skarpa kanter på en tång eller liknande.

Valet av lödning blir hårdlödning med silverlod. Det är mycket viktigt att avskärma allt med plåtar för att hålla värmen borta så inte pannan eller andra delar skadas under lödningsprocessen. Allt som ska lödas måste dessutom vara helt rent från fett, oxid och annan smuts. När väl allt är på plats och test av vidare montering och hopsättning av ångmaskinen verifierats fullt möjlig efter lödnigen är det bara att sätta igång. För silverlod fungerar inte vanlig löpenna och en vanilg butanpenna räcker knappt till att värma silverlodet, det går men blir inte snyggt och skarven blir inte bra. Riktig gasol klarar dock uppgiften bra bara man använder litet munstycke och har koll på var man riktar lågan samt har koll så man inte värmer andra delar då man både kan orsaka skador och att rostfri plåt dessutom blånar om den börjar glöda.
Här syns den nya rörskarven påträdd på röret innan lödningen. Finjustera allt provmontera, ta isär korrigera o testa igen tills allt ser ok ut. Rörkrökarna hamnar nästan precis i hålen på ångmaskinens basplatta och de bör gå så fritt det bara är möjligt så detta kan vara lite "trixigt"... självklart kan man finjustera lite grann även efter man lött ihop denna rörskarv men man bör undvika att mixtra med röret så mycket det är möjligt efter lödningen eftersom allt sådan minskar hållfastigheten i rörets lödnings skarv efter lödningen.

Här syns lödningen. den blev inte snygg men täcker gott o väl hela skarven. Jag lade på ganska tjockt. Rören går in i varandra nästan 15mm så denna skarven håller gott o väl. I detta läget när bilden togs sitter inte anslutningen i ångpannan monterad och så röret är inskjutet för att jag skulle komma åt skarven bättre när jag lödde på undersidan. När allt är på plats och röret är monterat på ångpannan kommer skarven hamna längre in, upp mot ångpannan och bakom skyddsplåten som skyddar mot värmen från eldstaden. Anledningen till valet av silverlod var för att det står emot värmen bättre och blir dessutom starkare.
Användning av skyddsplåtar som man lägger i och att ha bra koll på var lågan är och vart värmen tar vägen så går detta som en dans. Bilden visar en av de plåtar jag använde. Ett par plåtar med ett ursågat hack som läggs runt röret för att avskärma värmen fungerar finfint. Butanpennan bredvid testades, men den räckte inte till alls.

Efter lödningen monterades allt på maskinplattan och rörets andra ände träddes på det mötande röret från motorn, allt passade direkt. Lödningen i dessa ändar är helt vanlig lödtenn som man kan köpa i vilken affär som helst. Jag använde helt vanlig biltema lödtenn och en helt vanlig 100 Watts lödkolv som lätt klarar att uppnå de 370 grader som krävs och detta räckte till gott o väl och fungerade väldigt bra. Samtidigt fick även de gamla skarvarna där röret går tillbaka in till det lilla manöverbordet för regulator och manometer en liten ny upphettning av lödkolven samt lite mer tenn för att förstärka dem ytterligare.
Här syns skarven med allt monterat innan lödningen av den andra mötande skarven. Alla rörböjar  går nu fritt i hålen under maskinplattan. Det tjocka röret är från ångpannan. Denna skarv löddes med helt vanligt lödtenn eftersom temperaturerna här är betydligt lägre. Lödtennet är helt vanligt standardlödtenn, samma som man löder el komponenter med. Det är även sådant lödtenn som Wilesco själva använder så detta är inga konstigheter alls. Se till att det är rent, ha en rejäl lödpenna, så går detta hur bra som helst. Själv använde jag enklast möjliga utrustning, en lödpenna och lödtenn från Biltema.
__________________________________

För den som aldrig hållit i en lödpenna kan jag tipsa om att om du ska löda är det viktigt att du har tillräckligt hög värme så tennet rinner ut ordentligt. Eftersom värmen från lödpennan är betydligt lägre än lödning med en gasolloåga eller acetylenlåga är risken för skador av minimal och inte något att oroa sig över när du löder på ångmnaskinen. Håll pennan mot lödtennet tills allt är helt flytande, testa med att lägga lite lödtenn på kolvspetsen. Om det blir en liten kula av lödtennet så är värmen för låg eller spetsen smutsig på lödkolven.

Oxid bildas lätt på lödkolvens spets, för att få bort detta kan man torka av lödpennans spets mot en vanlig fuktad svamp så att det gråsvarta oxidskiktet försvinner.

Lödtennet innehåller även flussmedel som har till uppgift att hålla ytorna rena så denna procedur gör även att oxider och smuts avlägsnas både på lödpennans spets och lödytorna när lödtennet väl rinner ut ordentligt. Se även till att lödpennans spets är helt ren, jämn o fin. Lödtennets flussmedel kan fräta sönder pennans spets. Jämna till eller byt ut spetsen så blir det lättare att löda.

När allt tenn är helt flytande och lödkolven uppnått rätt temperatur är det bara att värma det som ska lödas och mata på lödtråd tills hela skarven är täckt. Ska du löda något som har lödtenn kvar sedan tidigare och bara ska bättras på måste man värma ganska väl tills allt är helt flytande. De vanligaste felen man ofta gör är att inte värma tennet tillräckligt eller att ytorna inte är helt rena.

Tryck lödspetsen mot lödstället så att den gör god kontakt mot lödytorna. För att förbättra värmeöverföringen mellan lödspetsen och kontaktytorna kan man tillföra en liten mängd lödtenn precis där spetsen vidrör lödytorna. När man ser att det tillförda tennet flyter ut tillförs resten av lödtennet. Det skall vara så mycket så att det fyller ut hela spalten i skarven och en bit upp på röret men inte så mycket så att det bildas "bullar" med tenn. Så man ser att tennet har flutit ut, ta bort lödpennan. Väntar man för länge kommer lödningen att bli grå och matt, detta gör dock inget på ångmaskinen eller hållfastigheten men en väl utförd lödning skall normalt vara blank och jämn.

Eventuellt överflödigt tenn som droppat av eller ska tas bort kan göras på flera sätt, ibland går det att bara skrapa av men oftast bör man använda antingen kopparfläta. Då värmer man tennet och doppar sedan flätan i tennet. Då sugs det upp eller så finns det vacumpennor som man aktiverar. Då värmer man tennet håller pennan mot och trycker av. Då sugs det flytande tennet upp i pennans munstycke.

NOTERA: att detta gäller när du ska löda på ångmaskinen, ska du löda el komponeneter gäller även lite andra grundregler, men dessa redogörs inte för här. Att löda kretskort, el komponeneter och annat är en helt annan sak där man bör vara van och veta vad man gör.

Det var allt för denna gången... Fortsättning följer ( nu när datorn funkar igen)
Ha en fin sommar!!!!!

fredag 13 april 2012

Den svåraste reparationen först. Ångröret del 2

Jag har bestämt mig efter moget övervägande av de olika möjliga tillvägagångs sätt för reparation av ångröret att försöka rädda det gamla röret och skarva detta. Reparationen innebär att rörets skadade båda ändar kapas med en rörskärare av hög kvalitet för att få fina skarvar samt putsa till ändarna med en fin nålfil och sedan får röret en ny kona och modifieras med nya modifierade rörböjar i den ända som går in i ångpannan. Röret är ganska mjukt och kan böjas med handkraft. Den andra änden kommer lödas in i ett kraftigare rör med samma innerdiameter som originalörets ytterdiameter på ca 3,5 - 3,6 mm. Skarven kommer att bli inne under pannan i samma utryme som eldstaden finns och därför krävs hårdlödning i just denna skarv. Valet blir av säkerhets skäl silverlod i denna skarven. Anledningen till detta är att denna typ av hårdlödning kommer stå emot högre värme betydligt bättre och ge god säkerhetsmarginal till skillnad från vanligt lödtenn.

Valet av rör för skarvning blir Biltemas 3/16 bromsrör i koppar/nikel artikelnummer 66-499. Ändarna borras ur med ett fint 3,5 borr cirka 10 mm in i vardera ände och vipps har man ett tåligt tryckrör man kan skarva med som originalröret passar perfekt i. Valet av detta rör var av flera skäl, det första var helt enkelt att jag råkade ha sådant hemma. De andra skälen är att de är konstruerade för höga vägg tryck långt högre än en ångmaskin av detta slag någonsin kan uppnå, röret är mycket korrotionsbeständigt och har bra ytor för lödning.
OVAN: Här syns röret påträtt på Wilesco D24:ans originalrör. Det gäller att se till att böjen passar exat i hålet för underplattan och till andra röränden. Skyddsplåten under pannan kan utnyttjas för att hålla värme borta från lödskarven om man ser till att få skarven i bra läge i förhållande till plåten. Röret har borrats ur försiktigt till med ett3,5 borr. Detta ger rejält med rörvägg kvar. Vid lödnigen måste man se till att röret går ända in till den punkt man borrat till och använda rejält med silverlod för säkerhets skull.

lördag 31 mars 2012

Den svåraste reparationen först. Ångröret del 1

Jag har nu börjat titta på arbetet med ångtryckröret som är det stora problemet. Det är helt enkelt av. Det finns inget som visar varför eller hur men...det är bara att konstatera röret är av och skadat. Troligen genom en fallolycka eller att något tungt ramlat på maskinen som tryckt till och skadat röret och vederbörande tidigare ägare har troligen mixtrat med tänger för att försöka räta upp röret igen. Röret är troligen tillverkad av något som förefaller vara någon form av nickel/koppar legering. Röret är ganska mjukt och tål att böjas med fingrarna i runda fina böjar eller runt en träpinne med lite skyddspapper på men använder man exempelvis en tång ger detta väldigt lätt skarpa kanter som lätt blir en brottanvisning och då spricker röret väldigt lätt och går då helt enkelt av.
OVAN: Ångröret till Wilesco D24 som reservdel. Kan beställas och har reservdelsnummer 1814 och även en skarvhylsa medföljer det är helt rakt nedtill men måste böjas exakt rätt till 90 grader för att passa under maskinplattan.
----------------------------
Detta rör finns som reservdel till Wilesco D24 med reservdelsnummer 1814 men då får man delvis forma den delen som är under maskinen själv ändå (Se bild ovan ). Dessutom finns skarvröret som reservdel och ur detta perspektiv är det inga problem men jag har tänkt ut mitt val av reparation på ett annorlunda vis. Skarvhylsan har en diameter och är tillverkad i ett material som är misstänkt likt bromsrör. Original-röret har en ytterdiameter på någonstans runt 3,55 - 3,60 mm och bromsrör i koppar/nickel har en innerdiameter och ytterdiameter som är väldigt nära skarvhylsans innerdiameter på cirka 3,50 mm. Bromsrör har fördelen att de är konstruerad för att tåla högt väggtryck. Det väggtryck de utsätts för i en bil som bromsrör är långt högre än vad de någonsin kommer i närheten av i en ångmaskin. Dessutom är materialet designat att kunna motstå korrosion och rost.
-------------------

Reparationen påbörjas med att hela pannan och röret plockas isär och inspekteras noga. Wilesco D24 s panna är inte tillverkad i blankpolerad plåt utan har till skillnad från de mindre modellarna en separat panna och det blanka man ser är bara ett blankpolerat hölje. Här syns pannan isärplockad utan skyddshöljet och sidokåporna lösa. Jag har provat att värma lödningen med en butanpenna. Det funkade sådär, det går men inte så bra som jag hoppats för att mjuka upp den "fusklödda" delen av röret in i pannan under förskruvningen. En riktig gasolbännare med lite rejälare låga fungerade bättre.
OVAN: Testade med denna butan penna som fylls med vanlig cigarett tändargas, det funkade väl sådär i ångpannans anslutning. Har man inget annat går det men hyfsat men det är på gränsen om det är mycket lödtenn. OBS MYCKET VIKTIGT Använd skyddsplåtar FLITIGT och MYCKET. För att lyckas mjuka upp den stora mängd tenn som fanns under förskruvningen mot ångpannan krävdes en lite rejälare gasol låga, men detta var på grund av en dålig reparation av rörets panna anslutning som inte finns normalt då anslutningen normalt är skruvad i pannan. Gasolvärme ger blånade och brända ytor samt skadar de andra lödningarna så var noga med att avskärma med plåtar när du värmer och ha lite koll på värmen och lågan så går allt bra.

OVAN Här syns också rörets dragning under maskinen, skadan samt skarvhylsan. allt detta ska tas bort. Som tur är har jag nu konstaterat att det räcker med en vanlig stor 100 watts lödkolv för att lossa detta och det är helt vanlig lödtenn, samma som du löder helt vanliga komponenter med därför är det om möjligt ÄNNU viktigare att ha koll på värmen om du ska mixtra med detta. Skärma av med plåtar under annars skadas färgen, du riskerar att andra lödningar går åt skogen om du inte kollar så värmen inte vandrar för långt på röret när du värmer. Har du bara koll på detta så går detta som en dans även för en amatör som mig.

Har nu konstaterat att man NORMALT då inte behöver gasol eller butan utan det räcker med att man har en rejäl lödpenna om allt är OK i övrigt för att arbeta med detta men i mitt specifika fall behövdes det och det kommer att behövas mer gasol innan arbetet är klart. Jag kommer skriva mer om detta och varför i nästa avsnitt om denna reparation framöver.

Jag kunde ganska snabbt konstatera att det tenn som används i Wilescos maskiner är helt vanlig lödtenn i alla anslutningar och rörskarvar och att det bästa arbetssättet i de andra lödda skarvarna var en helt vanlig rejäl 100 watts lödkolv för 120 spänn från Biltema. Även det nya lödtennet köptes från Biltema, helt vanligt lödtenn, den lite kraftigare och tjockare. Samma som man har när man löder komponenter inga konstigheter alls. Det fungerade kanonfint och smälte ihop mycket fint med vanlig lödkolv.

torsdag 15 mars 2012

Dags att ta reda på lite fakta....

Under arbetets gång av renoveringen har jag fått ägna mig åt ett evigt "Googlande" efter info, haft lite kontakt med de som säljer delar samt annat detektivarbete.

Det första framsteget var att hitta ett PDF dokument som är väldigt informativt, där de olika typerna från olika eror genom åren finns beskrivna och hur de kan kännas igen.
PDF Dokumentet är på engelska och har även  informativa bilder Filen kan kan laddas ned HÄR och var det första som lästes noga innan vidare arbete fortskred. Här finns de olika typer av gängor, basplattor, pannor, säkerhetsventilernas arbetstryck, färger, koder... kort sagt det mesta som kan vara bra att veta.
Jag kunde ganska snart konstatera att om delar saknas på en äldre maskin går det mesta att ersätta med nytt men inte allt på långa vägar. Viktiga delar såsom säkerhetsventil har en annan gängning från någon gång under 90 tal och framåt, min är från tidigt 70 tal. Inte heller den nya skorstenen passade då den uppenbarligen har något mindre diameter i sin nedre ände mot den gamla maskinen. Att köpa ett färdigt tillbehörskit med de vanligaste reservdelarna resulterade i att flera delar inte passade, medan andra passade perfekt direkt.
Bilden visar en annan ventil till en Mamod ångmaskin men den som finns är av exakt samma vikt/hävarms typ
Att få en fungerande säkerhetsventil och ångvissla blev således ett av de första projekten. Som tur var fanns det mesta av ventilen kvar och fungerade. Den typen jag har är nog mest avsedd som ångvissla och består av en säkerhetsventil av hävarmstyp för vikt samt att det på sidan av denna ska sitta en ångvisselpippa. Själva visselpipan saknas men ventilen och hävarmen finns men vikten saknas.


BILD OVAN: Själva säkerhetsventilen med tillhörande hävarm följde med, något som skulle visa sig vara väldig tur. Själva visselpipan på sidan av ventilen har lossnat och saknas. Vikten saknas men ska väga 25 Gram. Dagens gängning i de nya säkerhetsventilerna passar inte dessa maskiner men det förefaller som att nya visselpipor samt lock för smörjningen däremot passar eftersom de alltid haft samma M6 gängning, men i skrivande stund är jag dock lite osäker på detta. Det enda jag vet säkert är att samtliga gängor för visselpipa, säkerhetsventil samt lock för smörjning är helt vanlig M6 på denna gamla 70-tals maskin.


Det främre skruvlocket för påfyllningshålet i pannan har ersatts med ytterligare en annan något modernare tryckventil av fjädertyp (Den modernare Fjäderventilen syns ej på denna bild) och tydligen gjordes detta på de ångmaskiner som exporterades, sannolikt för att den andra ventilen med vikten var lite för lätt att modifiera. Vikten försvann lätt och när den saknades fanns risken att man tog något annat utan att kolla att vikten stämde. Var föremålet som ersatte den medföljande vikten för tungt öppnade inte säkerhetsventilen som den skulle och då kunde det gå illa. Notera att just säkerhetsventilen kan ha olika gängor och de nya som finns att köpa passar alltså INTE i de äldre pannorna så var rädd om dessa ventiler.

Bra att veta....
Jag har nu fått reda på att vikten som ska hänga på hävarmen på säkerhetsventilen/ångvisslan ska vara EXAKT 25 Gram och dessa vikter är mycket svåra att få tag på så det är bara att plocka fram brevvågen och börja fila själv, dessutom är det exakt samma vikt oavsett maskin eller maskinstorlek.
VAR OCH EN SOM ANVÄNDER DENNA INFORMATION ANGÅENDE SÄKERHETSVENTIER FÖR ANNANS ELLER EGET BRUK OAVSETT SYFTE GÖR DETTA PÅ EGEN RISK, TA INGA ONÖDIGA RISKER, ANVÄND FÖRSTÅNDET, TÄNK EFTER EN GÅNG EXTRA OCH FRÅGA NÅGON SOM VET OM DU ÄR DET MINSTA OSÄKER. JAG TAR INGET SOM HELST ANSVAR FÖR DENNA INFORMATION.
Det finns flera Svenska och utländska firmor som saluför och kan dessa grejer ifall du inte har någon att fråga. Mer info kommer framöver angående detta.

fredag 24 februari 2012

Steg ett... kontroll av delar

Kontoll av delar. Hela ångmaskinen är isärplockad och de skador och det slitage som uppstått genom decennier av uppenbar misshandel och okunskap av tidigare ägare visar sig allt mer. Trots detta så hade viktigaste och vitala delarna som exempelvis cylinder, kolv, ventilmatning, reversering, manometer samt svänghjulets lagring och upphägning klarat sig otroligt bra och är ett utmärkt renoveringsobjekt. Säkerhetsventilen behöver extra kontroll och andra delar ska synas men trots skicket så är den i bättre kondition än väntat och är nu rätt säker på att jag kommer att lyckas få den att  fungera igen.
OVAN: Pannan delvis isärtagen, Någon galning har tidigare försök löda fast tryckröret i mitten till resultat att kontaktytorna i koningen av tryckpipan är helt igensatt av tenn och dessutom otät. Detta måste göras rent från tenn och fixas till.


OVAN: Själva ångmotorn med ventil, kolv och svänghjul.


 OVAN: Själva basplattan allt sitter på skitig och färgen är dålig. Vi får se vad som beslutas efter grundlig tvättning och rengöring.

OVAN Själva cylinderventilen samt styrningen isärplockad. Styrventilen (rakt under svänghjulet, i gulatig mässing) är inte farligt sliten, den får tjänstgöra ett tag till. Alla styrningar och lager har rengjorts och smorts upp. Inget märkbart glapp så det är bara att plocka ihop och köra. Skönt för annars hade det blivit mycket extra arbete.
Det var allt denna gånge. arbetet fortsätter när jag får tid och lust. Då ska jag redogöra för diverse reparationer och tillverkning av nya delar som inte finns att köpa.

torsdag 16 februari 2012

Wilesco D24 Renovering

Jag har haft en stor ångmaskin av märket Wilesco D24 som jag köpte för några hundralapper för en tid sedan och har nu beslutat mig för att påbörja renoveringen av den. Det saknades delar, den var bucklig i plåten över tryckpanna och det största problemet var att ångsröret var helt av. Detta var en mycket märklig skada eftersom det på ovansidan först såg ut som att något tungt fallit över maskinen, röret var rejält skadat och knäckt vid bågen över tryckpannan. Om man tittade UNDER så visade det sig att röret troligen var avklippt med en tång. När röret skulle skruvas bort visade det sig dessutom att någon amatör försökt löda dit röret trots att det var skadat i ångpannan.
Röret under helt av, det såg ut som om någon helt enkelt klippt av röret, varför??

Utgångsläget var altså en ångmaskin som saknade delar, hade något märkligt förflutet gällande ångröret samt att den var ganska sliten. Jag har alltid velat ha en sådna här maskin i min samling av gamla leksaker i vitrinskåpet en ny kostar massor, strax under 8000 Kr. Denna maskin är den största som finns med en cylinder, däremot finns även en D32 men då är det en tvåcylindrig med två svänghjul. Även en större modell...D28 finns men den är väldigt ovanlig och slutade säljas för länge sedan. Detta är således den största VANLIGA ångmaskinen som finns i Wilesco's modellserie. Att den är en stor maskin kan man konstatera bara genom att titta på motorbordet som håller cylinder och sväghjul. Bara motorboret är lika stort som en hel Wilesco D5 -.D6 som är den minsta Wilesco maskinen. Det första steget var att totalt demontera hela maskinen till minsta detalj och inspektera varje del noga och därefter besluta vad som ska åtgärdas.
OVAN: Den här ångmaskinen har varit med om en hel del, skulle vara kul o få historiken bakom, delar saknas och har märkliga skador men i övrigt rent rent mekaniskt i bra skicka. Helt klart ett renoveringsobjekt som bör gå att få liv i igen.
-------------------------------------
OVAN: Två bucklor i ångpannas hölje

--------------
OVAN: Röret rejält skadat, Detta röret ska gå rakt upp i en fin båge, men här är det knäckt och dessutom har någon försökt löda i pannan, ajjajjajj inte göra så!!!!
------
OVAN: Man inser hur stor Wilesco D24 verkligen är när man gör denna jämförelse. Till vänster ser ni motorfundamentets kåpa som håller svänghjulet, ventilstyrningen och cylindern på Wilesco D24 och till höger ser ni en vanlig D6 Ångmaskin som jag fick när jag var liten. Bara kåpan för D24 är lika stor som hela ångmaskinen D6 till höger. Motsvarigheten på kåpan på D24:an till vänster är den lilla röda fyrkantiga byttan på ångmaskinen till höger
Det var allt för denna gången. När arbetet fortskridit tar jag nya bilder och redogör för min lilla vinter hobby för 2012 här hemma.